Carlemans olikhet

Carlemans olikhet är en matematisk olikhet namngiven efter Torsten Carleman, som var den förste att publicera olikheten 1923[1].

Låt a 1 , a 2 , . . . {\displaystyle a_{1},a_{2},...} vara en följd av icke-negativa reella tal. Då gäller det att

n = 1 ( a 1 . . . a n ) 1 n e n = 1 a n . {\displaystyle \sum _{n=1}^{\infty }(a_{1}...a_{n})^{\frac {1}{n}}\leq e\sum _{n=1}^{\infty }a_{n}.}

Konstanten e {\displaystyle e} i olikheten är den bästa möjliga; för mindre konstanter gäller inte olikheten. Om a 1 , a 2 . . . {\displaystyle a_{1},a_{2}...} är positiva istället för icke-negativa är olikheten strikt.

Bevis

Utgå från Hardys olikhet:

n = 1 ( 1 k k = 1 n a k ) p < ( p p 1 ) p n = 1 a n p {\displaystyle \sum _{n=1}^{\infty }\left({\frac {1}{k}}\sum _{k=1}^{n}a_{k}\right)^{p}<\left({\frac {p}{p-1}}\right)^{p}\sum _{n=1}^{\infty }a_{n}^{p}}

ta den inre summan i vänsterledet, ersätt a k {\displaystyle a_{k}} med a k 1 p {\displaystyle a_{k}^{\frac {1}{p}}} och skriv om på följande sätt:

( 1 k k = 1 n a k 1 p ) p = exp 1 p ( ln k = 1 n a k 1 p ln k = 1 n a k 0 ) {\displaystyle \left({\frac {1}{k}}\sum _{k=1}^{n}a_{k}^{\frac {1}{p}}\right)^{p}=\exp {\frac {1}{p}}\left(\ln \sum _{k=1}^{n}a_{k}^{\frac {1}{p}}-\ln \sum _{k=1}^{n}a_{k}^{0}\right)}

Låt p {\displaystyle p\to \infty } och skriv om exponenten som en derivata av den nya variabeln x, som här är noll:

lim p exp 1 p ( ln k = 1 n a k 1 p ln k = 1 n a k 0 ) = exp ( [ d d x ( ln k = 1 n a k x ) ] x = 0 ) = exp ( [ k = 1 n a k x ln a k k = 1 n a k x ] x = 0 ) {\displaystyle \lim _{p\to \infty }\exp {\frac {1}{p}}\left(\ln \sum _{k=1}^{n}a_{k}^{\frac {1}{p}}-\ln \sum _{k=1}^{n}a_{k}^{0}\right)=\exp \left(\left[{\frac {d}{dx}}(\ln \sum _{k=1}^{n}a_{k}^{x})\right]_{x=0}\right)=\exp \left(\left[{\frac {\sum _{k=1}^{n}a_{k}^{x}\ln a_{k}}{\sum _{k=1}^{n}a_{k}^{x}}}\right]_{x=0}\right)}

Applicera nu x = 0 {\displaystyle x=0} då man får:

exp ( [ k = 1 n a k x ln a k k = 1 n a k x ] x = 0 ) = exp ( 1 n k = 1 n ln a k ) = ( k = 1 n a k ) 1 n . {\displaystyle \exp \left(\left[{\frac {\sum _{k=1}^{n}a_{k}^{x}\ln a_{k}}{\sum _{k=1}^{n}a_{k}^{x}}}\right]_{x=0}\right)=\exp \left({\frac {1}{n}}\sum _{k=1}^{n}\ln a_{k}\right)=\left(\prod _{k=1}^{n}a_{k}\right)^{\frac {1}{n}}.}

Betrakta nu högerledet i Hardys olikhet och utför samma steg, ersätt a k {\displaystyle a_{k}\,} med a k 1 p {\displaystyle a_{k}^{\frac {1}{p}}} och låt p gå mot oändligheten

lim p ( p p 1 ) p n = 1 a n = e n = 1 a n {\displaystyle \lim _{p\to \infty }\left({\frac {p}{p-1}}\right)^{p}\sum _{n=1}^{\infty }a_{n}=e\sum _{n=1}^{\infty }a_{n}}

detta ger oss den icke-strikta varianten av Carlemans olikhet:

n = 1 ( k = 1 n a k ) 1 n e n = 1 a n {\displaystyle \sum _{n=1}^{\infty }\left(\prod _{k=1}^{n}a_{k}\right)^{\frac {1}{n}}\leq e\sum _{n=1}^{\infty }a_{n}}

Referenser

  1. ^ T. Carleman, Sur les fonctions quasi-analytiques, Conférences faites au cinquième congres des mathématiciens Scandinaves, Helsinki (1923), 181-196.
  • Maria Johansson, Lars-Erik Persson, Anna Wedestig (2003). ”Carleman's inequality - history, proofs and som new generalizations”. Journal of Inequalities in Pure and Applied Mathematics 4 (3). Läst 10 februari 2009.