Eulerskt tal

Ett eulerskt tal E(n, m) är inom matematik ett tal som är antalet permutationer på mängden {1, 2, ..., n} som har m "stigningar".

En annan beteckning för E(n, m) är n m {\displaystyle \left\langle {n \atop m}\right\rangle } .

Grundläggande egenskaper och exempel

En permutation σ på {1, 2, ..., n} har en "stigning" om det i följden σ(1), σ(2), ..., σ(n) finns två på varandra följande element σ(i) och σ(i + 1) så att σ(i) < σ(i + 1). Det eulerska talet E(n, m) är antalet permutationer på {1, 2, ..., n} som har m stigningar. m i A(n, m) kan alltså variera mellan 0 och n - 1.

Det finns, för varje n, en permutation med 0 stigningar (n, n - 1, ..., 2, 1) och en permutation med n - 1 stigningar (1, 2, ..., n - 1, n). Om en permutation har m stigningar, har omvändningen n - m - 1 stigningar. Alltså är E(n, m) = E(n, n - m - 1).

I tabellen nedan finns alla permutationer med m "stigningar" för n = 1, 2, 3 och m = 0, ..., n.

n m Permutationer E(n, m)
1 0 (1) 1
2 0 (2, 1) 1
1 (1, 2) 1
3 0 (3, 2, 1) 1
1 (1, 3, 2) (2, 1, 3) (2, 3, 1) (3, 1, 2) 4
2 (1, 2, 3) 1

Egenskaper

Eulerska tal uppfyller rekursionsformeln:

n m = ( m + 1 ) n 1 m + ( n m ) n 1 m 1 {\displaystyle \left\langle {n \atop m}\right\rangle =(m+1)\left\langle {n-1 \atop m}\right\rangle +(n-m)\left\langle {n-1 \atop m-1}\right\rangle }

med begynnelsevillkoret

0 k = [ k = 0 ] {\displaystyle \left\langle {0 \atop k}\right\rangle =[k=0]}

där Iversonklammern [k = 0] antar värdet ett endast då k = 0 och noll annars.

Eulerska tal kan uttryckas med hjälp av binomialkoefficienter:

n m = k = 0 ( n + 1 k ) ( m + 1 k ) n ( 1 ) k {\displaystyle \left\langle {n \atop m}\right\rangle =\sum _{k=0}\left({n+1 \atop k}\right)(m+1-k)^{n}(-1)^{k}} .

Eftersom det finns totalt n! permutationer på {1, 2, ..., n} får man att:

m = 0 n 1 n m = n ! . {\displaystyle \sum _{m=0}^{n-1}\left\langle {n \atop m}\right\rangle =n!.}

Med hjälp av eulerska tal kan man hitta en koppling mellan vanliga potenser och binomialkoefficienter:

x n = k = 0 n 1 n k ( x + k n ) . {\displaystyle x^{n}=\sum _{k=0}^{n-1}\left\langle {n \atop k}\right\rangle \left({{x+k} \atop n}\right).}

Av denna formler följer att

k = 1 N k n = m = 0 n 1 A ( n , m ) ( N + 1 + m n + 1 ) . {\displaystyle \sum _{k=1}^{N}k^{n}=\sum _{m=0}^{n-1}A(n,m){\binom {N+1+m}{n+1}}.}

Den alternerande summan av Eulerska talen är relaterat till Bernoullitalet Bn+1

m = 0 n 1 ( 1 ) m A ( n , m ) = 2 n + 1 ( 2 n + 1 1 ) B n + 1 n + 1  för  n 1. {\displaystyle \sum _{m=0}^{n-1}(-1)^{m}A(n,m)={\frac {2^{n+1}(2^{n+1}-1)B_{n+1}}{n+1}}{\text{ för }}n\geq 1.}

Andra summor med Eulerska tal är

m = 0 n 1 ( 1 ) m A ( n , m ) ( n 1 m ) = 0  för  n 2 {\displaystyle \sum _{m=0}^{n-1}(-1)^{m}{\frac {A(n,m)}{\binom {n-1}{m}}}=0{\text{ för }}n\geq 2}
m = 0 n 1 ( 1 ) m A ( n , m ) ( n m ) = ( n + 1 ) B n  för  n 2. {\displaystyle \sum _{m=0}^{n-1}(-1)^{m}{\frac {A(n,m)}{\binom {n}{m}}}=(n+1)B_{n}{\text{ för }}n\geq 2.}

En intressant oändlig serie är

e 1 e x = n = 0 A n ( x ) n ! ( 1 x ) n + 1 . {\displaystyle {\frac {e}{1-ex}}=\sum _{n=0}^{\infty }{\frac {A_{n}(x)}{n!(1-x)^{n+1}}}.}

Eulerska tal av andra slaget

En annan typ av eulerska tal fås om man betraktar permutationer på multimängden {1, 1, 2, 2, ..., n, n} med egenskapen att mellan de två förekomsterna av m finns bara tal som är större än m. Antalet sådana permutationer med k stigningar är ett eulerskt tal av andra slaget och betecknas n k . {\displaystyle \left\langle \!\!\left\langle {n \atop k}\right\rangle \!\!\right\rangle .}

För n = 3 finns totalt 15 permutationer som beskrivits ovan, en med ingen stigning, åtta med en stigning och sex med två stigningar:

Ingen stigning: 332211
En stigning: 221133, 221331, 223311, 233211, 113322, 133221, 331122, 331221
Två stigningar: 112233, 122133, 112332, 123321, 133122, 122331

Eulerska tal av andra slaget uppfyller:

n k = ( 2 n k 1 ) n 1 k 1 + ( k + 1 ) k 1 m , {\displaystyle \left\langle \!\!\left\langle {n \atop k}\right\rangle \!\!\right\rangle =(2n-k-1)\left\langle \!\!\left\langle {{n-1} \atop {k-1}}\right\rangle \!\!\right\rangle +(k+1)\left\langle \!\!\left\langle {{k-1} \atop {m}}\right\rangle \!\!\right\rangle ,}

med begynnelsevillkoret

0 k = [ k = 0 ] . {\displaystyle \left\langle \!\!\left\langle {0 \atop k}\right\rangle \!\!\right\rangle =[k=0].}

Det totala antalet permutationer med egenskapen ovan är:

k = 0 n 1 n k = ( 2 n ) n _ 2 n {\displaystyle \sum _{k=0}^{n-1}\left\langle \!\!\left\langle {n \atop k}\right\rangle \!\!\right\rangle ={\frac {(2n)^{\underline {n}}}{2^{n}}}}

där (2n)n är en fallande potens.

Referenser

  • Graham; Knuth, Patashnik (1994). Concrete Mathematics. Addison-Wesley. ISBN 0-201-55802-5