Guaraniakviferen

Representiation av Guaraniakviferens utbredning i Sydamerika.

Guaraniakviferen är ett stort system av akviferer i sydöstra Sydamerika, som har delar i Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay.[1] Vattnet i Guaraniakviferen finns främst i porerna och sprickorna i sandstenslager.[2] Större delen av akviferens yta finns i Brasilien.[2] Akviferen används som källa till dricksvatten, jordbruk och industri.[2] I de södra delarna av systemet används även termalvatten i djupa akviferer till varma bad i spainrättningar.[2] I den södra halvan av akvifersystemet finns det djupa områden med grundvatten med salthalter upp till nästan tre gånger högre än havets.[3] Akvifersystemet brer ut sig under en 1,2 miljoner km² stor yta vilket är större än Sveriges, Norges och Finlands yta tillsammans.[3] Vid systemets östa och västra randzoner är akvifererna öppna, medan akvifererna i dess inre, bland annat alla i Argentina, är slutna.[3]

Enligt en uppskattning fylls systemets grundvattenmagasin på med totalt 0,6 km³ vatten per år vilket motsvarar en genomsnittlig grundvattenbildning på 4,9 mm per m² (jmf. med nederbörd) per år över dess yta. Det mesta av grundvattenbildningen antas ske i västra och östra randen av akvifersystemet där sandstenen är vid ytan eller väldigt nära ytan.[4] En studie pekar på att en till två procent av den lokala nederbörden når hela vägen in till den djupa cirkulationen i akviferen.[4] Akviferernas mäktighet varierar, men i genomsnitt uppskattas de vara 250 m i tjocklek, och i vissa områden över 800 m tjocka.[4] De vattenförande lagren består av sediment som avsattes under Trias och Jura, som är täckta av relativt ogenomsläppliga basaltlager från Krita.[4] Denna beskrivning är en generalisering för i detalj har akviferens enheter en komplex följd.[3] Exempel på detta är akvifersystemets sammansättning vid Ponta Grossa i brasilianska delstaten Paraná, där ett höjdområde av kristallint berg delar vattenförande lagren i oberoende akviferer.[3]

I sydvästra delen av Corrientes har det antagits att NV-SO-orienterade lineament, med dithörande lodräta sprickor, utgör förbindelser som tillåter utbyte av vatten mellan Guaraniakviferen och ytnära akviferer.[5] Lineament och förkastningar med samma orientering förekommer också i akvifersystemet i Uruguay.[6] NNV-SSO och NO-SV lineament och förkastningar tros vara av underordnad betydelse för akviferen i Uruguay.[6]

Guaraniakviferens bruk och skydd är reglerat av Guaraniakviferfördraget från 2010, underskrivet av Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay.[7][8] Fördraget trädde i kraft i slutet av 2020 eftersom Paraguay dröjde med att ratificera och deponera fördraget till oktober 2020.[7] Argentina och Uruguay hade ratificerat och deponerat fördraget 2012 och Brasilien gjorde det 2017.[7] Fördraget är ovanligt då det reglerar gränsöverskridande akviferer och är det första av denna sort i Latinamerika.[7]

Akvifersystemets namn syftar till guaranífolket vars hemtrakter sammanfaller med en stor del akviferens utbredning.[9] Namnet börjades användas på förslag av den uruguayanska hydrogeologen Danilo Anton vid en arbetsgruppsträff 1996.[3]

Referenser

  1. ^ Rosén, Lars; Persson, Kenneth M.; Sparrenbom, Charlotte; Gustafsson, Mattias. (2022). ”Förvaltning och skydd av grundvatten”. i Sparrenbom, Charlotte; Jeppsson, Hans. Grundvattenboken. Studentlitteratur. sid. 577-579. ISBN 978-91-44-13592-2 
  2. ^ [a b c d] ”Environmental Protection and Sustainable Development of the Guaraní Aquifer System” (på engelska). https://www.oas.org/DSD/WaterResources/Pastprojects/Guarani_eng.asp. Läst 13 maj 2024. 
  3. ^ [a b c d e f] Flores Machado, José Luiz (2006). ”A redescoberta do Aqüífero Guarani” (på portuguisiska). Scientific American Brasil 47. https://rigeo.cprm.gov.br/jspui/bitstream/doc/14836/1/art_machado.pdf. Läst 19 juni 2024. 
  4. ^ [a b c d] Gonçalves, Roger D.; Teramoto, Elias H.; Chang, Hung K. (2020). ”Regional Groundwater Modeling of the Guarani Aquifer System” (på engelska). Water (MDPI) 12 (9). https://www.mdpi.com/2073-4441/12/9/2323. 
  5. ^ Mira Carrión, Andrés; Veroslavsky, Gerardo; Vives, Luis; Rodríguez, Leticia (2016). ”Influencia de los lineamientos estructurales sobre el flujo del Sistema Acuífero Guaraní en la provincia de Corrientes” (på spanska). Revista de la Asociación Geológica Argentina 73 (4). http://www.scielo.org.ar/scielo.php?pid=S0004-48222016000400003&script=sci_arttext. Läst 14 maj 2024. 
  6. ^ [a b] Veroslavsky, Gerardo; Manganelli, Alberto (2018). ”Zonificación del Sistema Acuífero Guaraní en Uruguay: Una guía orientativa para su gestión y protección ambiental” (på spanska). Aqua-LAC 10 (2): sid. 61-80. 
  7. ^ [a b c d] Villar, Pilar Carolina. ”The Agreement on the Guarani Aquifer enters into force: what changes now?”. International Water Law Project Blog. https://www.internationalwaterlaw.org/blog/2020/11/16/the-agreement-on-the-guarani-aquifer-enters-into-force-what-changes-now/. Läst 21 maj 2024. 
  8. ^ Amore, Luiz (översättare). "Guarani Aquifer Agreement" (engelska).
  9. ^ Instituto Correntino del Agua y del Ambiente. ”Sistema Acuífero Guaraní” (på spanska). https://icaa.gov.ar/sistema-acuifero-guarani. Läst 15 maj 2024.