Karl Sergel

Karl Sergel
Militärtjänst
I tjänst för Sverige Sverige
Försvarsgren Armén
Tjänstetid 1930–1969
Grad Överste
Befäl Jämtlands fältjägarregemente
Personfakta
Född 10 mars 1909
Ärla församling i Södermanlands län, Sverige
Död 13 mars 1996 (87 år)
Strängnäs domkyrkoförsamling i Södermanlands län, Sverige
Släkt
Frälse- eller adelsätt Sergel
Far Fredrik (Fritz) Sergel
Mor Ida Reuterskiöld
Familj
Gift 1935
Make/maka Maj Odqvist

Karl Johan Fredriksson Sergel, född 10 mars 1909 i Ärla församling i Södermanlands län, död 13 mars 1996 i Strängnäs domkyrkoförsamling i Södermanlands län,[1] var en svensk militär.

Biografi

Sergel avlade officersexamen vid Krigsskolan 1930 och utnämndes samma år till fänrik vid Södermanlands regemente,[2] där han befordrades till underlöjtnant 1932[3] och till löjtnant 1934.[4] Han studerade vid Krigshögskolan 1937–1939. År 1942 utnämndes han till kapten i Generalstabskåren, varpå han 1942–1946 tjänstgjorde vid staben i II. militärområdet och vid Lantförsvarets kommandoexpedition (1945–1946 vid Försvarets kommandoexpedition). Efter att 1946–1949 ha tjänstgjort vid Jönköpings-Kalmar regemente (1948 namnändrat till Norra Smålands regemente) och befordrats till major 1948 var han förste adjutant åt överbefälhavaren 1949–1951. Han var stabschef vid staben i II. militärområdet 1951–1953, studerade vid Försvarshögskolan 1952 och befordrades till överstelöjtnant 1952, varefter han tjänstgjorde vid Jämtlands fältjägarregemente 1953–1957. År 1957 befordrades han till överste, varpå han var försvarsattaché vid ambassaden i Bonn 1957–1961[2] och chef för Jämtlands fältjägarregemente från och med den 1 oktober 1961 till och med den 31 mars 1969.[5] Sergel var chef för svenska delegationen vid Neutrala nationernas övervakningskommission i Korea 1968–1969 och innehade då generalmajors tjänstegrad.[6]

Karl Sergel var son till kapten Fredrik (Fritz) Sergel och Ida, född Reuterskiöld. Han gifte sig 1935[6] med Maj Odqvist (1914–1998).[1][6]

Utmärkelser

Referenser

  1. ^ [a b] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
  2. ^ [a b] Davidsson, Åke, red (1968). Vem är vem. Norrland, supplement, register (2). Stockholm: Bokförlaget Vem Är Vem AB. sid. 363. https://runeberg.org/vemarvem/norr68/0387.html .
  3. ^ Sveriges statskalender för året 1933. Uppsala. 1933. sid. 264. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/68145/gupea_2077_68145_1.pdf .
  4. ^ Sveriges statskalender för året 1935. Uppsala. 1935. sid. 268. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64015/gupea_2077_64015_1.pdf .
  5. ^ Gustafsson, Ingvar, red (2003). Jämtlands fältjägarregemente. Regementet, bygden och staden. Band 3. Östersund: Jämtlands fältjägarregemente. sid. 364. ISBN 91-6311-475-5 .
  6. ^ [a b c] Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 191. ISBN 91-87184-74-5 .
  7. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 11 (1940–1949), p. 585 (digital avbildning).
  8. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 11 (1940–1949), p. 102 (digital avbildning).
  9. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 43 (digital avbildning).
  10. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 33 (digital avbildning).