Max Huber
Max Huber | |
Född | 28 december 1874[1][2][3] Zürich[4] |
---|---|
Död | 1 januari 1960[1][2][3] (85 år) Zürich[5] |
Begravd | Friedhof Enzenbühl[6] |
Medborgare i | Schweiz |
Utbildad vid | Lausannes universitet Zürichs universitet Humboldt-Universität zu Berlin |
Sysselsättning | Domare, jurist, universitetslärare, diplomat[7], politiker[8] |
Befattning | |
Ordförande, Internationella Rödakorskommittén (1928–1944) | |
Arbetsgivare | Zürichs universitet |
Föräldrar | Peter Emil Huber-Werdmüller[9] |
Utmärkelser | |
Hedersdoktor vid Sorbonne (1945)[10][11] Första klass av Estniska Röda korsets orden Hedersdoktor vid Münchens universitet Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
Redigera Wikidata |
Max Huber, född 28 december 1874, död 1 januari 1960, var en schweizisk folkrättslärd.
Huber blev 1902 professor i Zürich, var sakkunnig i frågor rörande Nationernas förbund, blev 1921 domare vid Mellanfolkliga domstolen i Haag och dennas ordförande 1924. Huber har utgett åtskilliga arbeten i folkrätt och tillhörde internationella juristkommission 1920 i Ålandsfrågan. Han blev 1932 juris hedersdoktor vid Uppsala universitet.
Källor
- Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 385.
Noter
- ^ [a b] SNAC, Max Huber (statesman), läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Max Huber, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Max Huber.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.stadt-zuerich.ch .[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 26 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, hls-dhs-dss.ch .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www2.unil.ch .[källa från Wikidata]
- ^ Jérôme Fenoglio (red.), Le général de Gaulle à la séance solennelle de rentrée de l'Université de Paris, Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 17 december 1945, s. 4 .[källa från Wikidata]