Oskar Rangner

Oskar Emanuel Magnus Rangner, född 29 december 1914 i Stockholm, död 19 maj 1986 i Nemours i Frankrike,[1] var en svensk konstnär och skådespelare. Han var medlem i Konstnärernas Riksorganisation (KRO) från 1955. Han var gift med Röda Korssystern Märta, född Gustafsson.

Biografi

Han föddes i Vasastan i Stockholm som son till förrådsarbetaren Oskar Abraham Rangner och Anna, född Magnusson. I unga år arbetade han som konfektgrabb på Berns salonger och på Dramaten. Han arbetade även som springschas på Tidens förlag. Vid 21 års ålder drabbades han av polio. Han påbörjade en utbildning till skomakare vid Stockholms stads verkstadsskola, men bytte till fotografering där han tillhörde den första kullen av elever. 1944 började han som elev i Isaac Grünewalds målarskola och han tog även lektioner i teckning vid Tekniska aftonskolan i Stockholm. Under krigsåren 1943–1945 var Rangner krigsplacerad som fotograf vid A6 i Jönköping och som luftbevakare i Karlskoga i Värmland. Vid ett fritidsexpo 1945 på A6 deltog han med två verk, en oljemålning och en teckning, som han erhöll pris för. Efter andra världskrigets slut börja Rangner att göra resor i Sverige och utomlands för att förkovra sig i måleriet. 1947 cyklade han genom Sverige till Danmark via Öland och Småland och Skåne. Under några år målade han gärna friluftsmåleri från bland annat Stockholms området. 1949 deltog han i en stipendieutställning och 1950 reste han till Paris[2], där han stannade i sex månader. 1951 reste han till Wien och Rom och 1952 till Blanes i Spanien. Tillsammans med Tage Björk och Ingvar Elén ställde han ut på Tidningscentralen i Landskrona 1953. Vid sin första separatutställning 1954 på De Unga visade han måleri från sina resor till Spanien och Italien. Han ställde också ut tillsammans med Elis Säfbom på Galleri S:t Nikolaus i Stockholm 1960 och deltog även i ett antal grupputställningar. I mars 1968 startade han tillsammans med konstnärsvännerna Eugen Budrys och Per Målare en utställningslokal, kallad Tre Salong, i ett rivningshus på Drottninggatan 32 i Stockholm som stadens fastighetsförvaltning tillfälligt upplät till dem.[3]

Från 1946 till 1960 består hans måleri enbart av landskapsmåleri som han målade från sina olika resor till bland annat Gotland, Öland, Kullaberg, Arild, Paris, Rom, Dubrovnik och Blanes. Genom kontakt 1954 med dansaren koreografen Lia Schubert och hennes start 1957 av Balettakademin på Brunnsgatan och Västmannagatan i Stockholm började han tecknade rörelse, blyerts bläck och tusch. Han satt och tecknade under de olika dansklasserna. Motiven han målade var rörelser från den klassisk balettens repertoar såsom pas de deux, piruett och pas de chat. När sedan fridansen och framför allt jazzbaletten introducerades 1960 blev hans motiv de friare rörelserna så som jazzbalettens rörelse "contraction and reléase". Han studerade hur den dansande kroppen förflyttade sig i rummet. Detta motiv blev mer och mer centralt för honom. Han använde sina teckningar samt fotografier från Balettakademin som förlagor till oljemålningar och skulpturer, exempelvis "Han och Hon" ett pas de deux (nu placerad på Bommersvik), "Piruette "(i privat ägo) och Pas de Chat (en gåva från Svenska riksteatern till Birgit Cullbergs födelsedag). Vid sidan av motiv från dans och rörelse målade han porträtt och motiv från Stockholm och Gotland.

Vid sidan av konstnärskapet var han mycket intresserad av teater. Rangner kom att statera och ha mindre roller i olika produktioner vid Stockholms stadsteater (Lonnertgruppen). Ivar Harrie, Expressen nämner honom i en recension av en föreställning av Connection vid Stockholms stadsteater: "hade verkningsbara entréer som tyst liten man med grammofon (han hör till slumsystrarna och narkomanernas värld)". Han medverkade också på Dramaten i uppsättningar regisserade av Per Verner-Carlsson samt i Marionetteaterns uppsättnig av Divina Commedia. Han hade en mindre roll i Mai Zetterlings film "Flickorna"[4] och gjorde även lite reklammodellande och arbetade som filmstatist. Från 1958 och fram till sin död 1986 hade han sommarateljé i Fröjel Gotland. Rangner är begravd på Stockholm Norra Begravningsplatsen.

Resor

  • 1947 Öland Danmark Tyskland
  • 1950 Paris Frankrike
  • 1951 Rom och Wien Italien Österrike
  • 1952 Barcelona, Blanes, Spanien
  • 1953 Arild
  • 1954 Dubrovnik, Split, reste med Lia Schubert och Sten Lonnert [5]
  • 1957 Lofoten, Anna Bobergs hus. Norge
  • 1976 Capri Italien
  • 1978 Oxford Storbritannien
  • 1980 St. Petersburg Ryssland
  • 1982 Bretagne Frankrike
  • 1984 Oxford Storbritannien

Utställningar

  • 1945 Fritidsexpo Jönköping arrangerat av A6 i gamla Rådhuset 4 oljemålningar 2 teckningar
  • 1949 Stipendieutställning Stockholm
  • 1952 Galleri Konstnärernas eget galleri Vasagatan 13
  • 1953 Tidningscentralen i Landskrona ( landskap från Arild)
  • 1954 sept. De unga salong Stockholm ( debututställning)
  • 1960 Galleri St. Nicolaus Stockholm (dansteckningar)
  • 1976 Gröna Paletten Odengatan Stockholm (Stockholms motiv)
  • 1968 mars Tre Salong i utställning i egen regi Drottninggatan 32 Stockholm (Dansmåleri Skulptur)
  • 1986 feb Stockholms fria konstnärsmässa monter 21 Wasahamnen Djurgården Stockholm (Dansmåleri)

Representerad

  • Folkets hus Stockholm
  • Folkets hus och gårdar
  • Södertälje kommun
  • Bommersvik SSU:s kursgård
  • Rönneberga Kursgård, Lidingö
  • Scenkonstmuseet
  • Arkivet knutet till Musik och teaterbiblioteket.

Teaterroller

  • 1960 Stockholms studentteater Vinst varje gång Michael Almaz regi Sten Lonnert
  • 1963 Connection Stockholm stadsteater, regi Sten Lonnert
  • 1964 Jean Genet Skärmarna Stockholms stadsteater regi Per Verner Carlsson
  • 1966 Le Roi Jones Nigger Stockholms stadsteater regi Sten Lonnert
  • 1966 Tunnelbanan i regi av Sten LonnertStockholms stadsteater[källa behövs]
  • 1968 Edvard Bond Tidig Morgon[6] Dramatiska teatern regi Per Verner Carlsson
  • 1970 Marionetteatern Divina Commedia regi Michael Meschke
  • 1975 Tribadernas natt skriven av P.O. EnquistDramaten[6] regi Per Verner Carlsson

Filmografi

Enligt Svensk Filmdatabas:[1]

Källor

  • Svenskt konstnärslexikon del IV sid 454, Allhems förlag, Malmö. LIBRIS-ID:8390296
  • Eden G Sjukhusfotografen Vulkan 2022
  • Goldman Lotta Lia Schubert -en dröm ett liv
  • Löfström Den siste resenären Carlssons förlag 2012
  • Nilsson Tage Drömmen om Cadaques och andra berättelser
  • Röster i Radio/Tv nr 41 " Oskar Rangner,56 Konstnär Rörelser är svårt" artikel Lena Rydin Bo-Aje Mellin ( Foto)
  • Arbetaren 29 sept. 1978 " Samtal med äldre konstnärer Oskar Rangner " jag vill ha en konsttidning där pulsen slår" Calle Wahl
  1. ^ [a b] Oskar Rangner på Svensk Filmdatabas
  2. ^ Nilsson, Tage: Drömmen om Cadaques och andra berättelser (Ljungföretagen Littorin Rydén, Örebro 1966), s. 23-28 samt Löfström Den siste resenären sid 128 + foto s 129
  3. ^ Margarate Sandström (17 mars 1968). ”I vimlet”. Svenska Dagbladet. 
  4. ^ ”Nekrolog över Oskar Rangner”. Svenska Dagbladet. 28 maj 1986. 
  5. ^ Goldman, Lotta (22.3 2021). Lia Schubert -en dröm ett liv. Tre böcker. sid. ss.63-65. Läst 22 juli 2021 
  6. ^ [a b] ”Dramatens rollbok”. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100828194757/http://www.dramaten.se/Dramaten/Medverkande/Rollboken/?qType=person&value=4579. Läst 4 januari 2012.