Ptolemaios sats

Ptolemaios sats är en sats inom euklidisk geometri om sambandet mellan de fyra sidorna och de två diagonalerna i en cyklisk fyrhörning (en fyrhörning som kan inskrivas i en cirkel). Satsen är uppkallad efter den grekiske astronomen och matematikern Klaudios Ptolemaios som beskrev den i Almagest bok 1, kapitel 10.[1] Ptolemaios utnyttjade satsen för att beräkna kordor till en tabell som han använde i sitt astronomiska arbete. Satsen säger:

Om en fyrhörning är cyklisk så är produkten av diagonalernas längder lika med summan av produkterna av de motstående sidornas längder. För den cykliska fyrhörningen A B C D {\displaystyle ABCD} (se figur till höger) gäller alltså:[2]
| A C ¯ | | B D ¯ | = | A B ¯ | | C D ¯ | + | B C ¯ | | A D ¯ | . {\displaystyle |{\overline {AC}}|\cdot |{\overline {BD}}|=|{\overline {AB}}|\cdot |{\overline {CD}}|+|{\overline {BC}}|\cdot |{\overline {AD}}|.}

Omvändningen till satsen gäller också: Om produkten av en fyrhörnings diagonaler är lika med summan av produkterna av de motstående sidorna, så är fyrhörningen cyklisk.

Bevis

Figur 1, 2 och 3.

Ptolemaios sats kan bevisas på flera olika sätt.

Bevis med likformiga trianglar (Ptolemaios metod)

Vi har en cyklisk fyrhörning A B C D {\displaystyle ABCD} . I en sådan är vinkeln mellan en sida och en diagonal lika med vinkeln mellan den motstående sidan och den andra diagonalen. Alltså är B A C = B D C {\displaystyle \angle BAC=\angle BDC} (blå) och A D B = A C B {\displaystyle \angle ADB=\angle ACB} (grön) i figur 1. Välj punkten K {\displaystyle K} A C ¯ {\displaystyle {\overline {AC}}} så att C B D = A B K {\displaystyle \angle CBD=\angle ABK} (orange). Eftersom A B K + C B K = C B A = C B D + A B D = A B K + A B D {\displaystyle \angle ABK+\angle CBK=\angle CBA=\angle CBD+\angle ABD=\angle ABK+\angle ABD} så är C B K = A B D {\displaystyle \angle CBK=\angle ABD} . Vi har nu två par av likformiga trianglar: dels A B K {\displaystyle \triangle ABK} och B C D {\displaystyle \triangle BCD} (figur 2) och dels A B D {\displaystyle \triangle ABD} och B C K {\displaystyle \triangle BCK} (figur 3). Eftersom trianglarna är likformiga får vi ur figur 2 att

| A K ¯ | | A B ¯ | = | C D ¯ | | B D ¯ | | A K ¯ | | B D ¯ | = | C D ¯ | | A B ¯ | {\displaystyle {\frac {|{\overline {AK}}|}{|{\overline {AB}}|}}={\frac {|{\overline {CD}}|}{|{\overline {BD}}|}}\quad \Leftrightarrow \quad |{\overline {AK}}|\cdot |{\overline {BD}}|=|{\overline {CD}}|\cdot |{\overline {AB}}|}

och ur figur 3 får vi på samma sätt att

| C K ¯ | | B D ¯ | = | A D ¯ | | B C ¯ | . {\displaystyle |{\overline {CK}}|\cdot |{\overline {BD}}|=|{\overline {AD}}|\cdot |{\overline {BC}}|.}

Genom att addera dessa två uttryck får vi

| A K ¯ | | B D ¯ | + | C K ¯ | | B D ¯ | = | C D ¯ | | A B ¯ | + | A D ¯ | | B C ¯ | {\displaystyle |{\overline {AK}}|\cdot |{\overline {BD}}|+|{\overline {CK}}|\cdot |{\overline {BD}}|=|{\overline {CD}}|\cdot |{\overline {AB}}|+|{\overline {AD}}|\cdot |{\overline {BC}}|\quad \Leftrightarrow }
( | A K ¯ | + | C K ¯ | ) | B D ¯ | = | C D ¯ | | A B ¯ | + | A D ¯ | | B C ¯ | . {\displaystyle (|{\overline {AK}}|+|{\overline {CK}}|)\cdot |{\overline {BD}}|=|{\overline {CD}}|\cdot |{\overline {AB}}|+|{\overline {AD}}|\cdot |{\overline {BC}}|.}

Men | A K ¯ | + | C K ¯ | = | A C ¯ | {\displaystyle |{\overline {AK}}|+|{\overline {CK}}|=|{\overline {AC}}|} , vilket ger

| A C ¯ | | B D ¯ | = | A B ¯ | | C D ¯ | + | B C ¯ | | A D ¯ | . {\displaystyle |{\overline {AC}}|\cdot |{\overline {BD}}|=|{\overline {AB}}|\cdot |{\overline {CD}}|+|{\overline {BC}}|\cdot |{\overline {AD}}|.}

Ett trigonometriskt bevis

Beteckningarna a, b, c, d på sidorna kan förvirra så bortse från dem. (Vinkeln α är den till b motstående vinkeln i O.)

Om vi med O {\displaystyle O} avser den omskrivna cirkelns medelpunkt, med R {\displaystyle R} dess radie och med 2 α {\displaystyle 2\alpha } , 2 β {\displaystyle 2\beta } och 2 γ {\displaystyle 2\gamma } avser de tre vinklarna A O B {\displaystyle \angle AOB} , B O C {\displaystyle \angle BOC} respektive C O D {\displaystyle \angle COD} i figuren till höger ser vi att:

| A B | = 2 R sin α {\displaystyle |AB|=2R\sin \alpha } ,
| B C | = 2 R sin β {\displaystyle |BC|=2R\sin \beta } ,
| C D | = 2 R sin γ {\displaystyle |CD|=2R\sin \gamma } ,
| A D | = 2 R sin ( α + β + γ ) {\displaystyle |AD|=2R\sin(\alpha +\beta +\gamma )} ,
| A C | = 2 R sin ( α + β ) {\displaystyle |AC|=2R\sin(\alpha +\beta )} och
| B D | = 2 R sin ( β + γ ) . {\displaystyle |BD|=2R\sin(\beta +\gamma ).}

Formeln i satsen kan alltså, efter att vi förkortat bort 4 R 2 {\displaystyle 4R^{2}} , skrivas som:

sin ( α + β ) sin ( β + γ ) = sin α sin γ + sin β sin ( α + β + γ ) {\displaystyle \sin(\alpha +\beta )\sin(\beta +\gamma )=\sin \alpha \sin \gamma +\sin \beta \sin(\alpha +\beta +\gamma )}

Genom att använda additionsformlerna sin ( x + y ) = sin x cos y + cos x sin y {\displaystyle \sin(x+y)=\sin {x}\cos y+\cos x\sin y} och cos ( x + y ) = cos x cos y sin x sin y {\displaystyle \cos(x+y)=\cos x\cos y-\sin x\sin y} samt trigonometriska ettan i formen sin 2 β = 1 cos 2 β {\displaystyle \sin ^{2}\beta =1-\cos ^{2}\beta } fås att båda sidor är lika med

sin α sin β cos β cos γ + sin α cos 2 β sin γ + cos α sin 2 β cos γ + cos α sin β cos β sin γ {\displaystyle \sin \alpha \sin \beta \cos \beta \cos \gamma +\sin \alpha \cos ^{2}\beta \sin \gamma +\cos \alpha \sin ^{2}\beta \cos \gamma +\cos \alpha \sin \beta \cos \beta \sin \gamma }

och satsen är därmed bevisad.

Referenser

  1. ^ Heinz Dieter Ebbinghaus et.al., 2012, Numbers, sid. 82. ISBN 9781461210054.
  2. ^ Weisstein, Eric W., "Ptolemy's Theorem", MathWorld. (engelska)

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Ptolemaios sats.
    Bilder & media