Robert Berghagen : Biografi, Byggnadsverk i urval, Se även, Referenser Wikipedia, den fria encyklopedin

Robert Berghagen

Utmärkelser
Robert Berghagen

Född	7 juni 1892^[1]^[2] Östersunds församling^[2], Sverige
Död	24 april 1987^[1]^[2] (94 år) Katarina församling^[2], Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Kungliga Tekniska högskolan
Sysselsättning	Arkitekt^[1]
Honoris causa
Redigera Wikidata

Robert Berghagen, född 7 juni 1892 i Östersund, död 24 april 1987 i Katarina församling i Stockholm, var en svensk arkitekt. Han var farbror till Lasse Berghagen.

Biografi

Berghagen, som var son till kakelugnsmakaren Nils Nilsson och Karin Nilsson, studerade vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1916–1918, var anställd hos Ivar Tengbom 1919–1921 och bedrev därefter egen verksamhet från 1923. Han var föreståndare för Samfundet för hembygdsvårds byggnadsbyrå 1932–1934, verkställande direktör för Hantverkslotteriet i Stockholm och i Hantverket 1934–1959. Berghagen var vice ordförande i Konstfacks styrelse 1945–1954 (ordförande 1954–1962), styrelseledamot i Svenska slöjdföreningen 1936–1959, vice ordförande i kyrkofullmäktige och ledamot av kyrkorådet i Katarina församling 1950–1968 samt ledamot av stadsfullmäktige i Stockholm 1942–1946.

Robert Berghagen anslöt sig tidigt till de funktionalistiska idealen och ritade Svenska Pressbyråns numera rivna anläggning på Blekholmen den nya stilen 1928.^[3] I samma stil följde även Hantverksinstitutet, adress Renstiernas gata 12 / Sandbacksgatan 10 i Stockholm (1939–1941). År 1984 utnämndes han till hedersdoktor vid Umeå universitet.

Berghagen gifte sig 1938 med Margareta Sundin. Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Östersund.

Byggnadsverk i urval

Sockenvägen 472, Affärs- och bostadshus i Gamla Enskede, Stockholm, 1928.
Villa, Eriksgatan 7, Västerås, 1934.^[4]
Villa, Nockeby, Stockholm, 1931.
Om- och tillbyggnader för Adolf Fredriks församlings pastorsexpedition och bostäder, Stockholm, 1938–1940.
Tillbyggnad av Gustaf Vasa kyrkas kolumbarium, Stockholm, 1937 och 1945–1946.
Hantverksinstitutet, Stockholm, 1938–1940.
Verkstadsbyggnaden för Stockholms Hantverksförening (granne till Hantverksinstitutet), 1949–1950.

Se även

Vi bo i Friluftstaden

Referenser

Noter

^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Berghagen, Robert.^{[källa från Wikidata]}
^ SvD: Svenska Pressbyråns eget hus (1928-11-17)
^ SvD: Modernt hus i gammal stad (1934-01-07)

Källor

Vem är det : Svensk biografisk handbok 1971, red. Eva Löwgren, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1970 s. 81
KulturNav: Berghagen, Robert (1892–1987)
Robert Berghagen på Gravar.se

Litteratur

Dufwa, Jacques (1983). ”Robert Berghagen.”. Form (Stockholm) (Stockholm : Föreningen Svensk form, 1932-) 1983 (79:5),: sid. 40–41 : ill.. ISSN 0015-766X. ISSN 0015-766X ISSN 0015-766X. Libris 2295951
Lundahl, Gunilla (1995). ”Robert Berghagen och den vackrare vardagsvaran.”. Jämten (Östersund : Jamtli/Jämtlands läns museum, 1906-) 1996 (89),: sid. 113–128 : ill.. ISSN 0348-9825. ISSN 0348-9825 ISSN 0348-9825. Libris 2121074