Sabinait
Sabinait | |
Sabinait från stenbrottet Poudrette, Mont Saint-Hilaire, Kanada (bildbredd 2,3 x 2,2 mm). | |
Kategori | Karbonatmineral |
---|---|
Dana klassificering | 16a.05.04.01 |
Strunz klassificering | 5.BB.20 |
Kemisk formel | Na4Zr2Ti[O|CO3]4 |
Färg | Färglös |
Kristallstruktur | Monoklina |
Spaltning | Fullkomlig för {001}, tydlig för {100}[1] |
Glans | Glasglans, sidenglans i aggregat. |
Ljusbrytning | nα = 1,720 – 1,740, nβ = 1,790 – 1,800, nγ = 1,850 – 1,900 |
Dubbelbrytning | 0,130 – 0,160[2] |
Optisk karaktär | Tvåaxligt negativ eller positiv[3] |
Transparens | Genomskinlig |
Streckfärg | Vit |
Densitet | uppmätt: 3,36; beräknad: 3,44 – 3,48[1] |
Löslighet | = Löslig med brus i varm Saltsyra[4] |
Sabinait är ett mycket ovanligt karbonatmineral. Det kristalliserar i det monoklina kristallsystemet med sammansättningen Na4Zr2Ti[O|CO3]4. Kemiskt sett är det alltså ett natrium-zirkonium-titan-karbonat.
Sabinait är färglöst och genomskinligt och bildar små pseudohexagoala kristaller. Den yttre formen är tavelartad eller som kompakta eller pulverformiga kalklika beläggningar.
Etymologi och historia
Sabinait upptäcktes första gången i stenbrottet ”Francon“ nära Montreal in Kanada och beskrevs 1980 av John Leslie Jambor, B. Darko Sturman och G. C. Weatherly. Mineralet namngavs efter den kanadensiske mineralogen Ann Phyllis Sabina Stenson.[4]
Klassning
Enligt Strunz klassifikatiossystem nionde upplagan tillhör sabinait mineralklassen Karbonater och nitrater med underavdelningen ”utan H2O“ och gruppen 5.BB.20.
Bildning och förekomst
Sabinait bildas i dawsonithaltiga silicokarbonatiter[4] och i hålrum i sodalit-syeniter. Utöver dawsonit och sodalit förekommer sabinait tillsammans med ägirin, albit, analcim, ankerit, baryt, kalcit, dolomit, blyglans, ilmenorutil, kryolit, mikroklin, pektolit, pyrit, kvarts, siderit och weloganit.
Utöver Typlokalen stenbrottet "Francon" vid Montreal är sabinait bara (2013) känd från ett ställe till nämligen stenbrottet "Poudrette" vid Mont Saint-Hilaire i Kanada.[5]
Kristallstruktur
Sabinait kristalliserar monoklint i rymdgruppen C2/c (rymdgrupp-Nr. 15) med gitterkonstant a = 10,20 Å; b = 6,62 Å; c = 17,96 Å och β = 94,1° och 4 formelenheter i enhetscellen.[1]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Sabinait, tidigare version.
Referenser
- ^ [a b c] Sabinaite, I: John W. Anthony, Richard A. Bideaux, Kenneth W. Bladh, Monte C. Nichols (Hrsg.): Handbook of Mineralogy, Mineralogical Society of America, 2001 (PDF 67,1 kB)
- ^ Mindat - Sabinaite
- ^ [1] data från Handbook of mineralogy, läst 2022-07-08
- ^ [a b c] http://canmin.geoscienceworld.org/content/18/1/25 Canadian Mineralogist, 1980 s 25, J. L. Jambor et al.]
- ^ Fyndortslista för Sabinait hos Mindat.org Mindat