Stribog

Stribog
Stribog dyrkas. Bild från G.A. Schleusings La religion ancienne et moderne des Moscovites (Amsterdam, 1698).
Del avSlavisk mytologi
TypVindgud
Alternativa stavningarStrzybóg
Stribog by Andrey Shishkin

Stribog (fornslaviska: Стрибогъ, bulgariska, makedonska, montenegrinska, ryska, serbiska, ukrainska: Стрибог, vitryska: Стрыбог, bosniska, kroatiska, slovakiska, slovenska, tjeckiska: Stribog, polska: Strzybóg) är i slavisk mytologi en gudom med en inte helt klar funktion, möjligen vindarnas gud eller i förbund med atmosfären.

Om Stribog i skriftliga källor

Enligt Nestorskrönikan blev Stribogs avgudabild, som en av de sex viktigaste, uppställd i Kiev år 980 av furst Vladimir:

Och Vladimir började härska som ensam furste i Kiev och han ställde upp avgudar på en kulle utanför slottsborgen: Perun av trä, men med huvud av silver och skägg av guld, och Chors, Dazjbog, Stribog och Simargl samt Mokosj.[1]
– Nestorskrönikan, cirka 1113

Stribog, kommer från fornryskans стрый (дядя, брат отца, djadja, brat otsa) med betydelsen "farbror", en "gammal gud", "vindarnas farbror", som omnämns i Igorkvädet:

Vindarna, Stribogs ättlingar, fläkta pilar från havet på Igors tappra leder.[2]

På grund av detta fragment anses Stribog vara vindguden.[a]

Stribog är även omnämnd i de fornryska predikningarna mot hedendomen.

Etymologi

Enligt lingvisten Gamkrelidze härstammar det etymologiska namnet Stribog från det indoeuropeiska ordet *dievas-pater (Himlens fader). Under tidens gång har delar av ordet bytt plats, och under de nära kontakterna mellan slaverna och iransktalande folkstammar (skyterna) har *dievas bytts ut mot iranskans *baga (→ fornslaviskans *bogъ, bog) med betydelsen "gud". Indoeuropeiska *pater ändrades av slaverna till "stri".[3]

Den ryske lingvisten Trubatjov anser att försöken att hitta indoeuropeiska eller iranska arkaismer i ordet Stribog är konstruerade. Han menar att första delen av ordet är fornslaviskans *sterti (распространять, простирать, rasprostranjat, prostirat) med betydelsen "utsprida", "utbreda", och anser att med Stribog avses någon besjälad naturkraft (uppenbarligen vinden).[4]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från ryskspråkiga Wikipedia, 12 december 2013.

Kommentarer

  1. ^ En sådan slutsats kan endast dras utifrån uppgifterna i Igorkvädet. Andra källor förklarar överhuvudtaget inte Stribogs funktion.

Noter

  1. ^ Nestorskrönikan 1998, sidan 71.
  2. ^ Jensen 1908, Rysk kulturhistoria, första delen, sidan 32.
  3. ^ Gamkrelidze T. V., Ivanov V. V. Indojevropejskij jazyk i indojevropejtsy. Tbilisi: Izd-vo TGU, 1984. T. II. S. 791, 798.
  4. ^ Trubatjov O. N. Etnogenez i kultura drevnejsjich slavjan. M.: Nauka, 2003. S. 197.

Källor

  • Jensen, Alfred, Rysk kulturhistoria, Aktiebolaget Ljus, Stockholm, 1908.
  • Nestorskrönikan. Kulturhistoriskt bibliotek, 99-1228966-8. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. 1998. ISBN 91-7139-307-2
v  r
Slavisk mytologi (lista över gudar)
Gudar
Belobog1 · Chors · Dazjbog · Devana · Jarovit · Koliada · Kostroma · Lada1 · Lel'1 · Lelja1 · Mat Zemlja · Mokosj  · Pereplut · Perun · Porenut · Porevit · Prove · Radegast1 · Rod2 · Rozjanitsy2 · Rugevit · Simargl (Semargl) · Stribog · Svarog1 · Svarozjitj · Svjatovit · Tjernobog · Triglav · Trojan2 · Veles (Volos) · Zjiva
Legendariska hjältar
Aljosja Popovitj · Burislav · Dobrynja Nikititj · Ilja Muromets · Ivan Tsarevitj · Kyi, Sjtjek och Choryv · Lech, Czech och Rus · Libuše · Popiel · Sadko · Svjatogor · Vasilisa
Magiska väsen och växter
Alkonost · Cikavac · Eldfågel · Gamajun · Ispolin · Kolobok · Raróg · Raskovnik · Simargl · Sirin · Ved · Zmej
Andar och demoner
Ala · Baba Jaga · Bagiennik · Baš Čelik · Bauk · Bannik · Bies · Blud · Boginki · Bukavac · Chort · Dola · Domovoj · Drekavac · Dukljan · Karzełek · Kikimora · Kostjei · Lesjy · Licho · Lichoradka · Ovinnik · Polevik · Psoglav · Rusalka · Sjishiga · Samodiva · Skrzak · Stuhać · Sudice · Topielec · Vesna · Vila · Vodjanoj · Zduhać
Anmärkning: 1 = gudomens historiska existens är omstridd; 2 = den gudomliga statusen är omstridd.