Tamaulipaskråka

Systematik
Tamaulipaskråka Status i världen: Livskraftig (lc)^[1]

Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Tättingar Passeriformes
Familj	Kråkfåglar Corvidae
Släkte	Corvus
Art	Tamaulipaskråka C. imparatus
Vetenskapligt namn
§ Corvus imparatus
Auktor	Peters, 1929
Utbredning

Tamaulipaskråka^[2] (Corvus imparatus) är en fågel i familjen kråkfåglar inom ordningen tättingar.^[3] Den förekommer huvudsakligen i östra Mexiko, men ses regelbundet i allra sydligaste Texas i USA. Med helsvart dräkt och relativt liten storlek är den utseendemässigt i stort sett identisk med likaledes mexikanska sinaloakråkan, men lätena skiljer sig markant. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Utseende och läten

Tamaulipaskråkan är en liten (34–38 cm) och slank kråka med rätt liten näbb, avsevärt mindre än andra kråkor i dess utbredningsområde. Fjäderdräkten är helsvart med purpur-, blå- och grönglans. I den studsande flykten syns att stjärten är relativt lång. Lätet beskrivs som ett mycket grovt och nasalt kväkande "brraaaarp", ofta angivet i serier. Närbesläktade sinaloakråkan är i stort sett identisk, men lätet är kraftigt avvikande.^[4]^[5]

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer i nordöstra Mexiko, från östra Nuevo León och Tamaulipas söderut till sydöstra San Luis Potosí, nordöstra Hidalgo och norra Veracruz. Den förekommer regelbundet också i allra sydligaste Texas i närheten av staden Brownsville, men häckning har ännu inte konstaterats där.

Arten behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Tidigare behandlades dock tamaulipaskråkan och sinaloakråka som en och samma art. Genetiska studier visar att dessa två är systerarter och tillsammans nära släkt med fiskkråkan.^[6]

Levnadssätt

Tamaulipaskråkan hittas i låglänt buskig jordbruksmark, öppna skogslandskap samt kring byar och städer. Liksom många andra kråkfåglar är den en allätare. Den ses födosöka i smågrupper kring odlade fält och intill soptippar. Fågeln häckar i lösa kolonier. Äggläggning har noterats i början av april och nyligen flygga ungar i maj.^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).^[1] Beståndet uppskattas till 200 000 vuxna individer.^[7]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2020 Corvus imparatus . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 287. ISBN 0-679-45120-X
^ [a b] Marzluff, J. (2020). Tamaulipas Crow (Corvus imparatus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60787 27 april 2020).
^ Jønsson, K.A., Fabre, P.H. & Irestedt, M. (2012) Brains, tools, innovation and biogeography in crows and ravens. BMC Evol. Biol. 12: 72. doi: 10.1186/1471-2148-12-72.
^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019. Hämtas från: http://pif.birdconservancy.org/ACAD Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..